Känns som att man lever två olika liv, ett liv i skolan och ett helt annat när man väl kommer hem. I skolan är man alltid glad och man har fan roligt, sen kommer man hem och lika fort som man sätter foten innanför dörren rasar den glada Kicki som fanns på 2 sekunder. Man kryper bara ihop i sängen och kramas med den ända som alltid är en trogen.

Vet inte hur ja ska tänka om allt, går ju inte tänka posetivit om något känns de som. Kanske att ja ska prova de ja har funderat på nu hela eftermiddagen. Bara en vecka kanske två? Vem vet de kanske bli bättre? Man kan väl alltid hoppas på de iaf?

Sitter och lyssnar på världens bästa låt nu. Perra - Let me save your day. Asså så underbar låt, den ända ja lyssnat på nu i en timma kanske. Men mna tröttnar verkligen inte heller <3

Prata med Josse precis också =) Och hennes pärla är nog ute och rullar på vägarna igen i helgen =) wiiie